Nu har det gått över ett dygn! Jag är sjukt förvirrad på allt just nu, förstår fortfarande inget. Vad är rätt, vad är fel. Vad bör man göra, vad bör man inte göra. Hur mycket skit ska man behöva ta hur mycket ska man ignonera? Hur jag än vrider och vänder på allt så får jag till slut skit för allt. Det finns tydligen inget mellanläge längre.
Är det egentligen fel att ignonera allt, när man ändå bara för skit för precis allt? Jag tycker inte det. Spelar ingen roll vem det är, lite kan jag ta och respektera. Men när det börjar gälla att kasta skit i precis varje mening, varje ord hela tiden så blir det för mycket och till slut exploderar jag i mängder av tårar då jag känner att det blir för mycket, de besvikna och sårade känslorna sväller upp och gör att allt bara flyter iväg och förstörs och att denna person kanske tycker att jag bara är jobbig och irriterande?
Just nu är det mycket frågetecken i mitt liv. Igår förmiddag trodde jag att det mesta hade löst sig i mitt liv, då jag fick veta att vi antagligen kommer få lägenhet första oktober och att jag kände att jag kunde prata med min far igen. Men sedan på eftermiddagen löstes allt upp med allt och alla, fick elaka sms och konstiga blickar som jag läste av "nej jag gör allt för att du inte ska vara i mitt hem".
När får det vara nog egentligen, har inte jag lidit tillräcklig i mitt liv eller?? Har jag ens något bra i mitt liv längre, jag har skolan som kanske ger mig en bra utbildning! Min såkallade mamma förlorade jag för några månader sen när alla lögner började, min pojkvän eller vet inte om jag har någon längre har sagt att han inte orkar med mig och därför vågar jag inte ta kontakt och mina såkallade släkting är en stor fet lögnaktig kossa!!!!!!!!!!! Jag trodde jag kunde lita på dig, men precis ALLT jag säger till dig för du fram till den personen!
Jag kommer aldrig våga lita på någon igen, jag kommer aldrig våga öppna min mun igen och jag kommer aldrig våga vara mig själv igen! För nu har jag grävt ner mig och blivit den fega jäveln som inte vågar möta den här onda världen igen!
Är det egentligen fel att ignonera allt, när man ändå bara för skit för precis allt? Jag tycker inte det. Spelar ingen roll vem det är, lite kan jag ta och respektera. Men när det börjar gälla att kasta skit i precis varje mening, varje ord hela tiden så blir det för mycket och till slut exploderar jag i mängder av tårar då jag känner att det blir för mycket, de besvikna och sårade känslorna sväller upp och gör att allt bara flyter iväg och förstörs och att denna person kanske tycker att jag bara är jobbig och irriterande?
Just nu är det mycket frågetecken i mitt liv. Igår förmiddag trodde jag att det mesta hade löst sig i mitt liv, då jag fick veta att vi antagligen kommer få lägenhet första oktober och att jag kände att jag kunde prata med min far igen. Men sedan på eftermiddagen löstes allt upp med allt och alla, fick elaka sms och konstiga blickar som jag läste av "nej jag gör allt för att du inte ska vara i mitt hem".
När får det vara nog egentligen, har inte jag lidit tillräcklig i mitt liv eller?? Har jag ens något bra i mitt liv längre, jag har skolan som kanske ger mig en bra utbildning! Min såkallade mamma förlorade jag för några månader sen när alla lögner började, min pojkvän eller vet inte om jag har någon längre har sagt att han inte orkar med mig och därför vågar jag inte ta kontakt och mina såkallade släkting är en stor fet lögnaktig kossa!!!!!!!!!!! Jag trodde jag kunde lita på dig, men precis ALLT jag säger till dig för du fram till den personen!
Jag kommer aldrig våga lita på någon igen, jag kommer aldrig våga öppna min mun igen och jag kommer aldrig våga vara mig själv igen! För nu har jag grävt ner mig och blivit den fega jäveln som inte vågar möta den här onda världen igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar