Misstaget av mig att komma tillbaka.

Fy fan vad jag är korkad, hur i hela världen kan jag vara så extremt j*vla dum som åkte tillbaka hit. Hit där det bara är falskt och äckligt MEN vad ska jag göra, det är trots allt Här jag bor. SYND nog!!!!!!! Hur kunde jag vara så otroligt dum att jag trodde att man kanske på något hörn skulle få lugn och ro för en gångs skull, MEN bara för att jag inte tycker om och gillar samma personer som andra så får jag ett helvete och ett tusentals krav på mig och om jag inte följer de är det kört för mig eller för att inte tala om hur elak och egoistisk jag är BARA för att jag tvättade min egna tvätt och det har bara hänt en enda gång! Men man tröttnar ganska snabbt att hjälpa till med tvätt, laga mat varje dag, se till att det är städat och snyggt hemma när ingen ser det. Jag får ingen respekt för de då de kommer hem sätter sig vid datan VID middagsbordet och sedan pratar i telefonen för att sedan gå över till att chatta igen.

 

Men hur skulle det vara här i världen om alla tyckte om samma människor, samma grejer och allt. Det skulle inte funka, för då skulle antalgligen hela världen bli riktigt falsk.

 

Jag undrar VEM fan som tar ansvar för när allt bara kockar över,  när allt är försent att reparera? Vem f*n tar ansvar för det då? Just nu är jag ett utsatt offer. Ingen ser mig för den jag är här. Jag fullständigt hatar det här!

 

Från och med nu skiter jag it, jag pratar med vem jag vill, jag ignonerar den jag vill, jag är trevlig/otrevlig mot vilka jag vill. För jag VÄGRAR tycka om personer som jag egentligen inte vill bara för att jag ”måste”.

28 juni 2010. Jag är dålig på att bloogga

Ärligt är härligt =)

Hmmm, lite rååå..

Trevlig midsommarafton =)

25 juni 2010

Ingen kommer någonsin förstå hur jag känner mig, jag vill bara härifrån, från denna plats som bara får mig att må dåligt gång på gång..

Förstår verkligen inte hur mycket man ska behöva ta egentligen, flera gånger om dessutom. fan fan fan. Jag vet precis vad som kommer hända nu och vet exakt hur jag kommer känna mig. Ensam och bortglömd.

Fasar för morgon dagen, hur ska jag klara den?

Godnatt

Midsommar tankar.

Nu är den här storhelgen Midsommar och jag kan inte låta bli att tänka tillbaka. Vart enda år har något tragiskt hänt under midsommar helgen här ute allt från krockade husvagnar, dödsfall och diverse olika saker. Man kan desstuom inte låta bli att fundera över vad som kommer hända i år OM det skulle hända något. Tankarna snurrar och snurrar i högvarv här när jag ligger på min filt ute i solen. Eftersom det är 35 grader inne i vagnen.

För ett år sedan på midsommar var jag oerhört olycklig och vilsen i mig själv, jag var trött på allt och alla, ville inget annat än att gå under jorden. Är på samma ställe i år som förra året. Förra året trotsade jag min "kärlek" att vara här trots att jag hade lämnat honom, men trots de fick jag sms och samtal stup i kvarten om att jag var otrogen och att jag gjorde den ena och det andra, kunde aldrig koncentrera mig då jag visste att han kunde stå bakom mig helt plötsligt och jag visste precis varför han skulle vara här då, han ville slå ihjäl någon. Någon som jag hade öppnat sinnet för.

I år firar jag och min bror midsommar själva, eller själva och själva man är och bor som packade sillar här.

Trevlig midsommar, kära vänner.

24 juni 2010

Bättre sent än aldrig.

Små stjärnor lyser också i mörkret.

Grå och tråkig dag.

Vilket tråkigt väder det är ute, hinner för sjutton bli blek innan solen kommer tillbaka. Idag blir bara en slappdag, har småungarna hemma då det är planeringsdagar i Bålsta som vi dessutom fick veta i sista sekund. Dålig kommunikation är inge bra.

Här kommer några fler bidler efter helgens sängprövning.

Inget för den ointresserade.

Vet inte vart jag ska börja. Men alltihopa känns bara så fel. Jag får skit för att jag gör si och jag får skäll för att jag gör så. Jag måste göra det ena för att inte drabbas av det andra och för att inte tala om det tredje.  Måste ta bort vänner från facebook för att den ena är avundsjuk på den andra som den tredje inte går ihop med som den fjärde  som bara snackar skit? Vart är jag påväg någonstans att alla människor här på jorden ska köra med mig? Har min egna vilja försvunnit helt och hållet eller? Det känns verkligen som det. Jag har ingen vilja, den är som bortspolad totalt. Jag är nog riktigt rädd för att bli ensamast på jorden just i detta skede, att alla människor ska ogilla mig.

Jag förstår inte hur eller varför det här händer, alla borde vara glada och nöjda eftersom jag gör precis vad det säger? Men icke, det är ändå jag som får ta skit i slutändan TROTS att jag gjort allt för alla som jag i själva verket inte velat. Jag har blivit tvingad att ta konflikter som jag inte vill, jag har varit tvungen att ta bort människor från facebook. Allt är bara så fel, otroligt j*vla fel.

Ingen människa där ute tar mig för den jag är. Alla bildar upp bilder av mig från falska rykten, skitsnack och snevridna historier. Ingen människa ser mig, jag skulle göra allt för att en människa skulle må bra även om det innebar att jag skulle få offra min egna lycka för ett tag. Varför kan ingen se den riktiga jag? Varför faller alla så lätt på alla falska rykten om mig och allt skitsnack??? Trots att jag för tillfället bor i en "skitsnack" håla så betyder det inte att jag är den som pratar skit, att det är jag som sprider falska rykten, att det är jag som startar allt! Det är tvärtom, jag faller inte för skitsnack, jag tar varken åt mig eller lägger värderingar i rykten och skitsnack.  Har alltid varit och kommer alltid vara en person som undersöker själv och upplever hur människor är.

För att inte tala om hur mycket jag längtar tills den 16 augusti, ska bli hur skönt som helst att komma härifrån!

Bilder från gårddagen.

Först åkte vi och kollade på sängar.

Hmm...

Vissa trodde jag alltid skulle förstå. Vissa trodde jag förblev som dom var.
Ibland blir ingenting som man tänkt.
Ibland är det bara så lätt men så svårt för någon annan att förstå. Vissa förändras och blir till någon annan.
Det svåraste är inte att sluta bry sig utan försöka förstå hur dom tänker.

Vad nu då?

Ja jag har ingen som helst aning. Total förändring på gång eller? Det är vad jag tror iallafall, för min del vill säga. Jag är nu mera inte medlem på några sociala medier på internet längre. Förutom här på min blogg vill säga, fick bara ett ryck att allt skulle bort. Ville inte he kvar facebook och alla olika ställen! Nej usch och fy! Sånt ställer bara till trubbel och osämja, därför har jag valt att avstå från allt detta för en tid framöver, kanske till och med för all framtid. För vem vet det kanske är hur skönt som helst att slippa de eller alternativt att man börjar sakna det igen. Dock hoppas jag inte på det. Känns bara som att jag tappat de där tungra från axlarna nu som jag hade varje gång man skulle logga in på facebook som nästan kändes som ett beroedne varje morgon och kväll. Tack och hej för mig facebook, vi kanske ses igen.

Vad gör jag ikväll då? Jo jag sitter här i min ensamhet, hur skönt som helst att bara ha egen tid med sig själv när det ändå inte finns så många människor här, imorgon kommer det fler hit och gör oss sällskap. Men det blir nog en tripp imorgon kanske till uppsala, västerås eller barkarby för shopping med småungarna och pappa.

ÄNTLIGEEEEEEEEEEEEN!

I augusti flyttar vi, SOM jag har längtat ska bli hur skönt som helst!! Kolla gärna in länken här på bostaden. Jag vet en hel del människor som bor i såna här i Bålsta som utanför i staden till och med min pojkvän bor i en sådan här. hihi Ska bli så skönt och kul. Ingen anar nog hur skönt detta är !

Studentfirande igår igen. Denna gång var det Catrins tur.

"Fest" hos swedbank idag.

Ingen sol idag heller... :(

God förmiddag. Nu sitter jag här igen framför datorn. Just ätit frukost det blev vitlöksbröd med blåbärssoppa, inga nyttigheter här inte. Men jag var tvungen att få i mig några sockerbomber efter denna natt. Herregud säger jag bara, för varje natt som går blir mina drömmar bara knasigare och knasigare som t ex i natten som var då började det med att jag drömde om min pojkväns mamma sedan vaknade jag upp och bara låg och kollade i taket innan jag strax somnade om igen och då drömde jag om zigenare, det var mina bästa vänner och vi lekte skattjakt på polisstationen.

För att inte tala om vad jag är less på människor som säger: ta bort den här personen, prata inte med den här, gör inte så, ta bort dessa bilder, träffa inte den här människan, ta bort dessa telefonnummer, du får inte göra si eller så. Ett sånt förhållande kommer aldrig hålla, det är min mening och jag kommer alltid stå för det. Låt människan i fråga vara ifred och låt h*nha kvar allt h*n hade förut.

Men för att återgå till dagen, idag ska jag vara barnvakt. Hämtar ungarna vid polisstationen kl halv tolv, undra hur dyrt det blir att hämta ut dem. Skämt osido, det blir avsläppta där endast.

Dagens fundering.

En mager förklaring är bättre,


än en stor fet låååååång process.

fyra dagar i friiheten nu då?

Igår blev jag bort bjuden på middag cirka 40 minter härifrån. Blev hämtad på stationen och vi åkte direkt och handlade massa olika matträtter tills vi kom fram till vad vi skulle tillaga och mitt upp i allt beslutades det att jag skulle göra min poppis kladdkaka så nu vet jag att en familj är jätte glad om det nu har något kvar? ;) Kom hem runt elva igår kväll och hoppade nästan direkt i säng.

Vaknade idag runt halv åtta för att sedan bege mig till västerås för att bara strosa runt/ fördriva tiden. Tänkte även ta uppsala någon dag men det ser ut som att hela denna vecka är uppbokad nu och nästa vecka gör jag ett längre besök in mot stor staden Stockholm. Får se hur många av de man vill träffa man hinner med. Tur att man känner människor lite runt omkring så man kan åka dit och bo några dagar för att få miljöbyte.

Har även föreslagit för några jag känner att jag gärna kommer över och städar bara man hojtar till. För här där jag bor är det över städat nu kan jag lova men det är bara för jag inte bara gillar att sitta stil, har alldeles för mycket myror i rumpan.

Nyss hemkommen efter middag borta.

Efter 45 minuter i bilen har jag försökt bena upp mina tankar. Kan säga att jag har som tre trådar i mitt huvud och på dessa trådar finns det ett antakl knuttar. Dock på en av dessa finns det bara postiva knuttar.

1. Första tråden handlar om en person, en person som verkligen måste vara oerhört betydelsefull för mig. En person som vissa människor kanske anser att jag inte går ihop med medans vissa tycker vi passar så bra att vi bara trasslar till det. Jag har drömt om denna tjej/kvinna/dam ett antal nätter i rad nu och i dessa drömmar har jag hjälpt henne upp från ett stup, vi har gått på "romantiska middagar" och sist men inte minst tänker jag varje dag någon gång på henne, vissa gånger fäller jag till och med en tår. Jag förstår inte, jag vet bara att det är någonting som är riktigt betydelsefullt.

2. Den andra tråden handlar om en kompis som för några månader sedan skaffat sig en flickvän. En flickvän som jag inte alls gillar, varför vet jag inte. Men jag antar att det är för hennes sätt. Blir man nerkärad i en kille anser jag också att man blir kär i personen som han är och inte gör om honom totalt. För nu har hon krävt att han ska ta bort alla tjejers telefonnummer, ta bort alla sina ex på facebook och alla diverse olika internet sidor, ta bort alla bilder där han medverkar tillsammans med någon annan tjej. Det här är inte kärlek, det är nog snäppet närmare kontrollbehov/ noll tiliit. Jag blir riktitg irriterad på sånt här och jag förstår precis hur han känner sig just nu för jag har varit i precis samma sits som han. Det som är jobbigt är att man inte ser så mycket när man är kär. Har lärt mig att man måste kunna och våga öppna ögerna trots att man är kär.

3. Den tredje och sista tråden som far runt imitt huvud är mycket mer klar och positivare än de andra två trådarna som dagligen flyger runt i mitt huvud och det är min egna kärlek. Han är verkligen riktigt fantastisk och underbar på alla sätt och vis. I helgen som var har jag konstaterat att det varit en av det bättre helgerna på snart hela detta år vi hållt ihop för vi lyckades på något vis locka fram känslor gamla känslor vi hade för varandra i början av vårt förhållande och det kändes och känns fortfarande väldigt magiskt. Jag hoppas och tror att detta bara är början, för det är nu jag är som gladast och lyckligast.

Ska hoppa i säng nu, för ska förmodligen upp tidigt imorgon och åka någonstans. Vill inte fastnade med rumpan här i min lilla hys.. Vore väldigt trist.

Här vill jag BO!

Det är väl inte fel att ha mål här i livet och mitt mål är att någon gång i livet bo i något liknande.