nu räcker det!

Jag känner mig fullständigt dränerad på energi och lust. Om möjligt sover jag ännu mindre än tidigare... På kvällar och nätter känns det som att hjärtat försöker fly ur kroppen på mig. Det slår så hårt att det känns som att täcket hoppar och jag kan känna hjärtslagen på trumhinnorna ännu hårdare.

Har inte heller lust till någonting, livsgläjen har som flytt från mig. Sen det här med att arrangera julen känns oerhört långt borta och just nu vill jag helst av allt inte ens vara med längre..

Från att ha en boll att tackla till att ha flera stycken olika i luften nu känns väldig tungt och jobbigt just nu. Har förlorat en hel del människor de senaste dygnen, men det är det minsta problemet nu för jag har ingen som helst ork att bry mig jag har egentligen inte gjort något fel.

Jag förstår absolut ingenting, visst jag har dragit mig undan för väldigt många människor på senaste, men jag känner mig så oerhört illa omtyckt och ensam just nu. Får höra varje dag av människor ord som sårar och personen jag tyckte om mest av allt att tvivel om känslor från första början har kommit fram. Vad kan allt bero på? De finns bara vissa människor som kan svara på det. Tyvärr kan jag inte säga vad allt bror på för jag vet inte längre allt är som svart i mitt huvud, jag undrar vad jag gör alla människor för ont, det här tar så sjukt mycket på krafterna. Jag har inte styrkan att stå emot allt längre. Jag har alltid varit en person som prioriterat alla andra människors bästa, och nu får jag bara skit för allt!

Jag vet inte vart jag är på väg nånstans men allt börjar bli dimmigt och grått alla tankar snurrar bara runt i huvudet: vad har jag gjort för ont mot alla som gör att jag ska förtjäna det här av alla? den frågan bara ekar i skallen på mig, känns som att det inte spelar någon roll vad jag gör eller vad jag säger så vänder alla ryggen och  bara går sin väg.

Jag vill att alla trådar knyts ihop!